Träna med José
Den här sajten är en del av Zitiz
Visar sida 2 av 11: 1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11

Artikelbild

441578 individer deltog i någon form av motionslopp som arrangerades av friidrottsförbundet under 2009. Hur många var förberedda på rätt sätt?

Siffran talar om en 10 % ökning från 2008 och den är ett rekord. Frågan är om den hälsosamma flugan att löpa är så hälsosam. Att löpa är bra, inget tal om annat, men till vilket pris. Att många väljer löpningen som träningsalternativ för ex viktnedgång, konditionsträning med mera är naturligt. Det är lätt att lägga in träningen när det passar. Man kan göra det själv och med kompisar. Man kommer ut i friska luften. Det finns en uppsjö bra anledningar till som kan nämnas för att börja löpa. Men om det sker till priset av en skada, är det värt då? Är det fortfarande hälsosamt då?
Det är egentligen ganska märkligt att det inte är flera som tar reda på hur man skall förbereda sig för löpningen. Om den som skall börja löpa (eller redan är igång) gjorde det skulle vi ha flera nöjda och mentalt positiva löpare samt färre löprelaterade skador.
Och den som letar rätt på bra övningar kommer att förvånas över hur enkelt det kan vara att skaffa bättre löpförutsättningar. Betänk att det kan ta upp till ett år att komma igång för ett långlopp typ maraton allt beroende på dina förutsättningar och din planering.
För dig som nybörjare gäller det att gå ut långsamt. Parallellt med din funktionella löpstyrketräning bör du löpa kortare sträckor i början. Enligt Carl Asklin som är doktor och sjukgymnast kan det vara lämplig att börja med 500 meter. Löp den sträckan vid 4-5 tillfällen under en 10 veckorsperiod. Lägg sedan på ytterligare 500 meter, osv.
Var vaksam på ömheter, svullnader och andra ovälkomna obehag. Skall dock inte blandas ihop med träningsvärk.
Och framför allt, se till att ha kul!


Läs mer...


Artikelbild

Lugn av andning!

Lugn av andning!
Att andningen spelar en roll när det kommer till att prestera vet vi om. Med andningen kan du även styra din vardagshälsa. Vi vet bland annat att andningen påverkas vid stress, något som även motverkar god hälsa och bra träning. Du kan göra en enkel stresstest med hjälp av andningen.
Börja med att andas djupt och avspänt. Räkna till 10. Om du avbryts av andra tankar än räkningen får du börja om.
Träning som leder till koncentration och fokus i vardagen och i din träning.


Läs mer...


Artikelbild

”det är bara losergäng som anlitar psykologer. Norrmännen har en smula desperat kallat in en arme av mumbo-jombo pratande hjärnskrynklare”

”det är bara losergäng som anlitar psykologer. Norrmännen har en smula desperat kallat in en arme av mumbo-jombo pratande hjärnskrynklare”
Detta provokativa uttalande kommer från vår frispråkige skribent Lasse Anrell som för närvarande jobbar på Aftonbladets sportbilaga.
Är man en loser när man tar mental hjälp? Om så är fallet, är man då en loser om man tar hjälp av en fystränare? Om inte, vad är skillnaden?
Fortfarande ligger det en självvald sanning kring att svaga människor söker mental hjälp. De som på fullt alvar kläcker ur sig ovanstående citat har sin ”vetskap” kvar i 1700-talet då man med mejsel och spett gick in i skallen och lättade på trycket. Det var innan Alvedon uppfanns.
Idag vet vi bättre. Bland det starkaste och mest vinnande atleter och lag ligger att starkt psyke. Ett psyke som utifrån den individuella psyktallangen har utvecklats med kunskap och erfarenhet.
Själklart kan man träna sig stark mentalt. Självklart kan duktiga inspiratörer påverka individer och lag på kort sikt, även mitt i ett brinnande slutspel, och kanske framförallt då.
Att jobbar mentalt och därmed omvärdera sina självvalda sanningar är något allt fler bör börja med, kanske även trevlige Lasse Anrell. Vi bör även få ned det i åldrarna. Då kanske vi även kan förbättra den mentala statusen hos våra ungdomar rent privat åxå. Något som sannerligen behövs idag.


Läs mer...


Artikelbild

Hälsolobotomerde politiker bromsar golfens möjlighet att utveckla hälsan

Det pågår det en allt mer tilltagande lobbing som vill få golfen inkluderad i de motionsaktiviteter som är skattefria aktiviteter. Det har gjorts en rad studier kring hur golfen påverkar hälsan i rätt riktning. Och det krävs väll ingen raketforskning för att förstå att det är bra att komma ut och röra på sig. Den snedvridna debatten om att golfen inte är en motionssport kommer bland annat av att man jämför med löpning, styrketräning, gymping med mera. Ställt mot liknande aktiviteter får golfaren inte en konditions, muskel och skelettbelastning belastning i samma utsträckning. Dock så får golfaren ut andra hälsostärkande effekter av sitt svingande, mest på det mentala planet. Och när det gäller regleringen kring vad som är hälsa och inte, vad som bör vara träning och vad som inte är träning är våra hälsolobotomerade beslutsfattare som vanligt ute och cyklar. Om avgörandet handlar om att golfaren inte svettas och får mjölksyra så kan väll golfaren göra 25 sit ups innan han börjar spela, eller ta en löprunda på 2 kilometer efter 18e hålet. Skulle det då göra golfen till avdragsgill aktivitet. Det finns så klart andra bakomliggande orsaker till beslutet, dock inga som är vettiga. Inse att golfen är en folksport som får ut folk i friska luften. Det medför en aktivare livsstil även övrig tid. Så slapp på bromsen och låt individ och företag få dra av, det tjänar samhälle och individ på. Och det borde väll vara viktigare än gamla mossiga skatteregler, eller?

Läs mer...


Artikelbild

Korta v/s långa ben

Så här i vårtider är det allt fler som ger sig ut på sina första vingliga löppass. En del har förberett sig under vintern andra har försökt vila sig i löpform, något som mig veterligen aldrig har fungerat. Som av en slump (eller) är det i den senare gruppen, de som vilar sig i form, man får höra de skönaste ursäkterna för att löpningen går dåligt. Häromdagen råkade jag ta del av en dialog mellan två sådana herrar. De hade tydligen haft en liten kraftkamp i löpspåret. Det visade sig att den med längre ben vart starkast. Något som den med korta ben hade en helt naturlig förklaring till. Det handlade just om kompisens längre ben. Han menade på att längre ben tar längre kliv och har därmed fördelar mot de korta benen. Sant eller falskt?
Det visar sig vara dött lopp. Sant är att kliven blir längre, dock till högre kostnad i form av högre energiförbrukning när de flyttar sina tyngre ben. De kortare benen hinner med flera steg per minut och det blir därmed ingen större skillnad. Det som dock visar sig göra skillnad är själva vikten på benen. Bland annat så har Danska forskare sett att Kenyanska löpare har fördelar i form av lättare underben. Så tyngden på benen kostar mer i löpningen än vad benlängdskillnaden spelar in. (så att säga)
Och skall man som personlig tränare ge ett gått råd får det bli – Gilla läget och gör så gott du kan.
Löp väl!


Läs mer...


Artikelbild

Nu skall träningen på BIM ge SM-guld åt 08basketdamer.

Nu är det bara några skälvande timmar kvar tills att 08basket damkrigare kan bli svenska mästare. För kriga blir det. Det längre och tyngre Solnalaget får inte börja dominera under korgarna som vid senaste finalmatchen som gjorde att Solna reducerade resultatet till 2-1 i en finalserie i bäst av 5.
Och att det finna kapacitet för att kriga kan vi garantera då 08damerna har kört en hel del på vår fysklubb under försäsong och även under själva matchsäsongen.
Och tittar man på tidigare matcher mot Solnalaget så har 08 stått som vinnare då man legat jämnt i returtagningen, en statistik som brukar visa vilka som krigat bäst.
Ikväll 19.00 smäller det i fryshuset. Du kan kolla in matchen på webb TV. www.basket.se


Läs mer...


Kioskvälltare: Reumatiker mår bra av dynamisk träning

Har ni hört, Dynamisk Träning ÄR bra!!!!!
Japp , jag är ironisk, trodde alla förstod att träning på rätt sätt är bra, det vill säga individ och behovsanpassad träning ställt efter individens mål.

texten nedan är saxad ut läkartidningen.se

Sammanfattat

Det finns i dag vetenskapligt stöd för att träning ger positiv effekt hos patienter med etablerad reumatoid artrit med låg till måttlig sjukdomsaktivitet.

Landbaserad konditions- och muskelstyrketräning ger positiv effekt på kondition och muskelstyrka.

Konditions- och styrketräning i bassäng har positiv effekt på kondition och aktivitetsförmåga, men inte på muskelstyrka.

Inga belägg finns för att dessa typer av träning leder till ökad sjukdomsaktivitet, smärta eller ledskador.



Ända fram till 1970-talet ansågs fysisk träning kontraindicerad för patienter med reumatoid artrit. Rädslan för att träning skulle förvärra artriter och ledskador började avta då Eklom och Nordemar visade att träning tolererades väl av patienterna. Därefter har ett 50-tal studier med olika typer av träningsregimer vid reumatoid artrit publicerats.

En kritisk granskning i en uppdaterad Cochrane-ana lys av träningsstudier vid reumatoid artrit publicerades under 2009. I denna utvärderades effekt och säkerhet av olika typer av dynamisk träning vid reumatoid artrit genom kvantitativ och kvalitativ analys av randomiserade kontrollerade studier.

Åtta studier publicerade 1985–2003 uppfyllde metodologiska krav för analys, dvs

• träning minst två gånger per vecka i minst 20 minuter

• träningsperiod om minst 6 veckor

• träningsintensitet >55 procent av max puls och/eller muskelstyrketräning med start på 30–50 procent av 1 repetition maximum (1 VRM)

• ledarledd träning.

Ett eller flera av följande effektmått skulle ingå: aktivitetshinder, konditionstest eller muskelstyrketest. Mått på smärta och sjukdomsaktivitet samt röntgen av lederna användes i första hand för att avgöra träningens säkerhet, men räknades som effektmått om utfallet var positivt.

Man skiljde på kort- och långtidsstudier. Därutöver delades studierna upp i 1) konditionsträning på land, 2) konditions- och muskelstyrketräning på land, 3) konditionsträning i vatten och 3) konditions- och muskelstyrketräning i vatten.

De åtta studier som uppfyllde metodologiska krav och inkluderades i analysen omfattade sammanlagt 575 patienter, medelålder 52–67 år. I sex av studierna ingick huvudsakligen kvinnor. Sjukdomsdurationen varierade mel lan 5 och 20 år. Ingen studie av patienter med nydebuterad reumatoid art rit uppfyllde kriterierna för att inkluderas i analysen. Patienterna hade låg till måttlig sjukdomsaktivitet; patienter med svår komorbiditet var exkluderade. Olika rekryteringsunderlag tillämpades i studierna, från öppenvårdsmottagningar till slutenvårdsregister. Data från flera studier med samma träningstyp sammanvägdes där så var möjligt.

Sammantaget kunde man dra följande slutsatser:

• Måttlig evidens finns för att kort tids konditionsträning på land har positiv effekt på kondition direkt efter träningsperioden, men inte vid uppföljning. Det finns också begränsad till måttlig evidens för att denna typ av träning inte har någon negativ effekt på sjukdomsaktivitet eller smärta och begränsad evidens för avsaknad av effekt på aktivitetshinder och muskelstyrka.

• Måttlig evidens finns för att kort tids landbaserad konditions- och muskelstyrketräning ger positiv effekt på kondition och muskelstyrka direkt efter träningsperioden, men ingen långtidseffekt finns belagd. Det finns också måttlig evidens för att denna typ av träning inte har någon positiv effekt på aktivitetshinder och måttlig evidens för gynnsam effekt på sjukdomsaktivitet med lägre sänkningsreaktion och minskat antal svullna leder efter träning. Måttlig evidens för att träningen inte ger negativ effekt på smärta finns också.

• Begränsad evidens finns för att kort tids konditions- och styrketräning i bassäng har positiv effekt direkt efter träningen på aktivitetsförmåga och kondition. Måttlig evidens finns för att muskelstyrkan inte påverkas, och begränsad till måttlig för att negativa effekter på sjukdomsaktivitet eller smär ta saknas.

• Måttlig evidens finns för att lång tids konditions- och muskelstyrketräning på land leder till förbättrad kondition och begränsad evidens för att den leder till ökad muskelstyrka. Begränsad till mått lig evidens föreligger också för att smärta, sjukdomsaktivitet och ledskador inte påverkats negativt direkt efter träning.

Sammanfattningsvis finns nu vetenskapligt stöd för att konditions- och styrketräning bör ingå i vård och rehabilitering av reumatiker, eftersom den ger god effekt, inte har oönskade effekter och till och med kan antas ge minskad sjukdomsaktivitet.

*

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


REFERENSER
1. Hurkmans E, van der Giesen FJ, Vliet Vlieland TP, Schoones J, Van den Ende EC. Dynamic exercise programs (aerobic capacity and/or muscle strength training) in patients with rheumatoid arthritis. Cochrane Database Syst Rev. 2009;(4):CD006853.



Läs mer...


Artikelbild

Årets träningsevent för alla träningsfreak?

FUNCTION IS FUN- Selma Spa
Årets träningsevent för alla träningsfreak?
Ja det återstår väl att se. Men klart är att eventet kommer att få mycket folk och att de duktiga instruktörerna och föreläsarna är tokladdade. Är även du sugen på kunskap och inspiration kring den funktionella träningen. Kika då in på www.bodiesinmotion.se Träning både ute, inne och i vattnet.
Häng med du med.......


Läs mer...


Artikelbild

Kvinnor tar med skada av fel kost!?!?

Än en gång rör forskare och media till det i onödan.
Kan inte låta bli att reagera på den forskning som har gjort på ett Italienskt universitet, instituto nazionale dei tumori (Milano) Man har där följt 48000 tusen individer och deras kostföring. Efter åtta år! gjordes en analys varvid det visade sig att 460 deltagare hade drabbats av hjärt- kärlsjukdomar.
Man drog slutsatser av det. Bland annat tyckte man sig se ett mönster där de drabbade åt mer snabba kolhydrater än de som inte åt så mycket av den varan. Det var allt som behövdes för att nyhetsbyråer skulle kabla ut det till världens media. Alltså kunde man läsa det bland annat i DN. Där står det som dagens sanning, kvinnor blir sjukare än män om de äter snabba kolhydrater. Ingenstans står det att ett beteende bland folk som häver i sig snabba kolhydrater ofta är passivitet kombinerat med stress. Två egenskaper som även det sätter sig på ”kontot” med hjärt och kärlrelaterade sjukdomar.
Enligt artikeln i DN är man inne och söker sanningar i vårt hormonsystem och de olikheter som finns mellan män och kvinnor. Kunde man inte nöja sig med att det är skillnader mellan oss? Kunde man inte få med att man bör, och ska, röra sig under dagarna. Få med instabilitet och rotationer flera gånger under en och samma dag. Kunde man inte klämt in att sund och allsidig kost som bygger på den som är så nära sitt ursprung som möjligt är bäst. Var det för enkelt? Behövs det verkligen läggas så mycket pengar på forskning som visar det vi redan förstår, ju längre från vårt ursprung vi går, desto större risk för krämpor.
Make life easy, ugh!


Läs mer...



Visar sida 2 av 11: 1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11

Senaste inläggen

Hela arkivet


Dela

Fler sätt att dela...



Den här bloggen är en del av Zitiz - se våra andra bloggar eller skapa din egen blogg